meong meong tjitjing

En givande dag, intervju med Irländske John. Han hade ett fantastiskt hus och var mkt trevlig och inspirerande. Övriga bilder är på diverse heliga växter, rosa blomman en plumeria andväns i offerceremonier. Den vitröda är en ingefärssläkting och så gul bambu som ska skydda huset från onda andar. Dessutom bjuder vi på en Meong som är katt på balinesiska. Här namnger man djuren efter deras läten. T.ex bebek är anka och tjitjing hund (lite oklart med ljudet där).
Njut av bilderna så njuter vi av verkligheten.. höhö.
Puss och kram

Busy day

Idag har vi vart igång sen tidig morgontimma! Det börja med en biltur med Gusti som e en av wijayas assistenter, han tog oss till alla anläggningar av värde runt Ubud. Oh Lord! Sen fortsatte resan till Sanur och Wijayas kontor (som består av fem hus och en stor trädgård...) där han bjöd oss på en mkt god lunch. Sen skickade han iväg oss med sin mumlande trädgårdsmästare till två lyxhotell. Efter att ha blivit visiterade av security fick vi vandra runt med en annan trädgårdsmästare på Four season resortutanförMånga feta bleka rika låg och lapade sol utanför sina 10 000 kronors rum...
Sen fick vi äntligen göra vår efterlängtade intervju, vilket var ett litet helvete. Mr Wijaya korrekturläste, letade böcker, skällde på sin personal godkännde en design och snackade med sin konstnärskompis som satt bredvid, samtidigt som vi försökte få svar på våra frågor... Japp det gick sådär kan vi säga men vi fick en inbjudan till en fest på tisdag hos några indiska klienter.

Nu har vi avslutat dagen med ett dopp i poolen under stjärnorna, men samtidigt gjorde vi en god gjärning då vi rädde en liten fladdermus ur poolen från en säker död.

Allt gott!

/Balitjejerna

Måndagskväll...

Aahh...legat vid poolen idag, fått en hel del pluggat och nu har vi njutit av ansiktsbehandlingar som innehöll alo vera, sjögräs och blommor och sen god mat ytterligare ett ekologiskt café. Just nu vräker regnet ner...det behövdes för det har inte regnat på två dagar...vi ska snart se en film i vår viktorianska säng med myggnät...vilken ska vi ta, Withering hights eller Revolutionary Road?

Babymonkey

Jenni och apan

Moneky Forest

Efter en härlig amerikansk frukost utan kött beslutade vi oss för att promenera ner för Monkey Forest Road till skogen där aporna bor. Linnéa hade knappt hunnit betala i entrén förens en liten apa tog tag om hennes finger med sin lilla aphand, hon trodde att den ville kramas men tänk vad fel hon hade då den plötsligt bet henne i lillfingret istället. Skakade fortsatte vi in i skogen och möttes av massa apor i olika storlekar och ålder. Dom fräste om man försökte ta på dom och från ingenstans kom en liten jäkel och stack handen i Jennis väska och tog hennes kamerafodral som bestod av en raggsocka i gult och blått och rusade iväg. Han bet och slet i stumpan och ville inte ge tillbaka den, men Jenni lyckades lura till sig strumpan igen och vi fortsatte vår promenad i skogen. Efter en stund hittade Jenni och Josephine en sovande apa som låg utsträckt på en pelare. När de var igång med att fotografera den ryckte den till och plötsligt nös den (som vi har ovärdeliga bilder på här nedan) och Jennis fick apsnoret på sig!
Vi tog en tur ner i ravinen och Linnéa började känna sig orolig för sitt bultande lillfinger, visserligen hade det inte gått hål men spände det inte lite konstigt i hela armen? Efter cirka 150 bilder på apor i olika positioner så lämnade vi stället. Linnéa frågade biljettförsäljaren om det var farligt att bli biten och han svarade med ett leende på läpparna :"nooo, you only gonna die...ha ha ha"
Sen transkiberade vi resten av eftermiddagen och åt på vårt lokala matställe i Sayan.